Samarbetsseminarium i Raseborg
15-16 mars hålls ett gemensamt planeringssemiunarium på Raseborgsinstitutet i Karis med representanter från FSD, FFC, ABF, ABL och FSUD.
Temat är uppläggningen av kommande riksdagsval och hur samarbetet skall utvecklas och koordineras.
På måndag kväll håller FSD styrelsen möte där social- och hälsovårdspolitik diskuteras. Inledare är grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa från staden Raseborg.
FSD firade 110 år med mottagning
Det har i år gått 110 år sedan den finlandssvenska socialdemokratiska rörelsen började sin verksamhet. Det är alltså ingen modefluga att det socialdemokratiska partiet haft en svenskt distrikt och fungerat som ett tvåspråkigt parti. Det var till och med så att FSD:s föregångare Finlands svenska arbetarförbund bildades före partiet.
Lauri Metsämåki. Steven Frostdahl, Britta Lindblom och
Stefan Sjöberg tog emot hyllningarna
Med anledning av jubileumsåret skrev Ralf Friberg en artikel som går under rubriken
Värdens åttonde underverk.
Läs
______________________________________________
SDP ordförande Jutta Urpilainen i Seinäjoki:
Avtalssamhällets tid är inte förbi!
Det första steget är nu att igen få ekonomin att peka upåt. Stimulansåtgärderna bör fortsätta så länge att sysselsättningen betydligt förbättras. Ett viktigt steg är att regeringen slutar upp att ta avstånd från fackföreningsrörelsen. Avtaletssamhällets tid är inte förbi, trots att regeringen tror och hoppas det, sa SDP:s ordförande Jutta Urpilainen då hon öppnade den politiska debatten på partifullmäktige i Seinäjoki på lördagen. Läs ett sammandrag av talet på finska
Karleby söderut
Socialdemokraternas linje är klar och har varit det hela tiden. Karleby bör också i framtiden höra till Jakobstad och Vasaregionen. Där finns den svenska servicen färdigt, sa Jutta Urpilanen på pressinformationen i samband med partufillmäktige i Seinäjoki. Det är oförsvarligt att centern gjort detta till en maktpolitisk fråga sa Urpilainen och krävde ett slut på regeringens famlande och såsande i denna fråga.
Urpilainen stödde FSD ordförandens krav till minister Kiviniemi att inte bygga Berlinmurar i Österbotten. Jag är stolt över SDP:s tvåspråkighet och vi förutsätter att de svenskspråkiga också i framtiden får service på svenska i enlghet med sina grunlagsenliga rättigheter.
FSD ordförande Frostdahl på SDP:s partifullmäktige:
Bygg inga Berlinmurar i Österbotten
minister Kiviniemi!
Vi har en borgerlig regering som inte bryr sig i grundlagen. En regering, som under ledning av centern, på ett oförskämt sätt kringår JK:s och grundlagens krav, sa FSD ordförande Steven frostdahl i sin taltur på partifullmäktigemötet i Seinäjoki. Han hanvisade till hur regeringen handlagt frågan om Karlebys framtid i den planerade regionförvaltningen. Han slutade sitt anförande men en uppmaning till minister Kiviniemi. Bygg inga Berlinmurar i Österbotten.
________________________________________________
Jacob Söderman fick Folktingets förtjänstmedalj i guld!
FSD:s hedersordförande och riksdagsledamot Jacob Söderman premierades på svenska dagens huvudfest i Jakobstad 2009 med Svenska Finlands folktings högsta utmärkelse, Folktingets guldmedalj. Folktinget premierade ett femtontal personer som i olika sammanhang utmärkt sig i arbetet för det svenska språkets väl, varav fem stycken mottog sin utmärkelse i Jakbostad.
_____________________________________________________
FSD:s kongress i Jakobstad 24-25.10 2009
Läs mera om talen, uttalanden och personalvalen
Bildgalleri från kongressen här
_______________________________________________________
SDP diskuterade global solidaritet i Åbo sommaren 2009
– Vi har en utbredd medborgarverksamhet som intresserar sig för utvecklings- och biståndsfrågor och vi har en stark opinion för att bibehålla och utöka våra biståndsinsatser, sade invandrarkoordinator Börje Mattsson på det svenskspråkiga seminariet som anordnades i Åbo i samband med SDP:s 110-årsfirande i lördags. De två andra i panelen var partiets förste vice ordförande Ilkka Kantola och ungdomsförbundets ordförande Heta Välimäki. Som ordförande fungerade riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta.Seminariets två teman var den globala solidariteten och den inhemska främlingsfientligheten.
– Det verkar i alla fall som om politikerna inte vågar tro på att medborgarna verkligen är beredda att satsa mera på biståndet. Man fattar inte de beslut som man borde fatta, konstaterade Börje Mattsson.
Miljö- och klimatfrågorna är också en del av biståndspolitiken. Och på den punkten verkar Finland vara svagast.
Också Ilkka Kantola var inne på vad klimatförändringen kan komma att innebära: Den är ett hot som kommer att drabba de fattigaste i världen hårdast.
Börsmäklarnas fel
Heta Välimäki ansåg att det ligger en djup orättvisa i att de fattigaste länderna också drabbas hårt av den globala recessionen.
– De lider av det som börsmäklarna på Wall Street har ställt till med.
Välimäki pläderade för att mera medel måste kanaliseras via FN och dess underorgan, så att de verkligen kan göra det jobb de är skapade att utföra.
Paneldeltagarna var ense om att storleken på biståndet inte är det allra viktigaste, men att målet på 0,7 procent av bruttonationalprodukten trots det är viktigt som symbol. Det ligger också en viss ironi i att då Finlands BNP sjunker, så stiger den här procenten automatiskt när biståndet de facto ligger på tidigare nivå.
Sätta igång processer
U-hjälp som består i släppa ner mat från flygplan hjälper inte utvecklingen.
– Men det finns situationer där den är nödvändig, menade Börje Mattsson. Varje räddat människoliv i en akut situation är en delseger.
Och visst har mycket annat också gått snett i biståndpolitiken; pengarna har gått till ”vita elefanter” som nu står tomma eller sönderrostade och förfallna.
Det är svår balansgång mellan att noga kontrollera vart biståndspengarna faktiskt går och att lita på det mottagande landets egna politiker och tjänstemän. I dag är kontrollen av de medel som skickas från Finland mycket sträng.
Men ibland måste man kunna ta risker, var paneldeltagarna ense om. Projekt kan gå fel. Och ibland måste man samarbeta med politiker som inte är helt rumsrena. Diktatoriska regimer måste man däremot ta klart avstånd från. Men vad ska man göra när folket i sådana länder lider?
En varaktig utveckling kräver att landets egen regering tar ett verkligt ansvar för den nationella ekonomin och att landets produktion fås på fötter. Vi ska inte sabotera uländernas utveckling genom att i bistånd skicka saker som deras egen produktion borde ta hand om – kläder till exempel.
– Att vara med i en sådan utveckling kräver tålamod både av oss och av dem vi försöker hjälpa, konstaterade Kantola.
Också medborgarverksamheten är en förutsättning för utveckling.
Fler invandrare
Från 1990-talets början har andelen invandrare hos ökat femfaldigt, konstaterade seminariets ordförande Maarit Feldt-Ranta. Och bland dessa är fler än var femte arbetslös. Och det har sagts om vi inte kan hantera invandringen på rätt sätt så kommer också vi att få uppleva brinnande bilar i förstäderna om fem år.
Lågkonjunkturen har lett till att det i dag finns hårdare attityder inom den finländska befolkningen mot invandrare.
– Det finns folk som tycker att en invandrare bara betyder ett förlorat jobb och en bostad mindre för oss andra. Vi måste ta folks oro på allvar, sade Heta Välimäki.
Börje Mattsson ville lite nyansera bilden.
– Visst har klimatet blivit tuffare, men i det stora hela klarar finländarna det bra, menade han. Dessutom är den finländska integrationslagen en av de bästa i Europa. Den finländska invandrarpolitiken är mycket bättre än sitt rykte och medan man blir hårdare i andra europeiska länder, blir man det inte hos oss.
Spådomen om brinnande bilar i förstäderna är i stor utsträckning en fråga om hur andra generationens invandrare kan integreras i samhället. De som har fötts i Finland vill bli betraktade som finländare och när de inte blir det uppstår problem.
De unga andra generationens invandrare måste få utbildning och jobb på samma villkor som andra unga människor i Finland. Det får de inte i dag.
Olika invandrare
En fråga från publiken föranledde en diskussion om olika invandrargrupper.
Invandrare kommer självfallet från skilda kulturer och har olika förutsättningar att klara sig i det finländska samhället. Men det innebär inte att invandrare från vissa delar av världen – främst har det varit fråga om Somalia – automatisk bör klassas som probleminvandrare.
Som före detta luthersk biskop tog Ilkka Kantola klart avstånd från tanken på att vi skulle börja prioritera kristna invandrare och göra det svårare för till exempel muslimer.
Seminariet, som hölls i restaurang Koulu (det gamla ”Flickis”), samlade tyvärr en ganska fåtalig publik. Men det var en aktiv publik som hade samlats i skolans gamla festsal.